Medverkande

I HLS 96 medverkar följande författare:

Eeva-Liisa Bastman, f. 1982, fil.dr, postdoktoral forskare i litteratur vid Finska Litteratursällskapet och Helsingfors universitet. Forskar i svensk- och finskspråkig tidigmodern diktning inom ramen för projektet Harmonian ja konfliktin laulut: suurvalta-ajan henkilö- ja juhlarunous Suomessa (2020–2022), som finansieras av Konestiftelsen. Har i sin tidigare forskning behandlat 1600-talets bibelepik och pietistisk psalmpoesi från 1700-talet.

Jan Dlask, f. 1973, Ph.D., undervisar och forskar vid Karlsuniversitetet i Prag. Han har studerat svensk och finsk filologi, och ger undervisning i bland annat finländsk litteratur. Hans forskningsintressen omfattar finlandssvensk litteratur, särskilt Christer Kihlman och Henrik Tikkanen. Dlask disputerade år 2010 med en avhandling om Tikkanen-Kihlman-debatten i mitten av 1970-talet; en sammanfattande artikel på svenska finns i HLS 87. Inom ramen för ett projekt som finansierats av Den tjeckiska vetenskapsakademin har han skrivit en sociologiskt inriktad finlandssvensk litteraturhistoria på tjeckiska (utgiven 2018).

Olga Engfelt, f. 1980, fil.dr, postdoktoral forskare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Disputerade 2018 på avhandlingen Barndomens poetik. Oscar Parlands Riki-trilogi i den ryska litterära kontexten. I sitt pågående forskningsprojekt undersöker hon Tito Collianders författarskap i den ryska religiösa och litterära kontexten. Är även författare till novellsamlingen Agnes och djuret. Kärlekssagor för vuxna som utkom på Viréns förlag 2021.

Valborg Lindgärde, f. 1941, är fil.dr och teol.kand. Hon har varit lektor vid Syddansk Universitet i Odense och rektor för Teologiska Högskolan Stockholm (THS). På uppdrag av Svenska Vitterhetssamfundet är hon nu verksam som utgivare av Sophia Elisabet Brenners samlade diktning men har även, tillsammans med Arne Jönsson, Walter Haas och Bo Andersson, utgivit skaldens tyska diktning med kommentarer och artiklar som belyser dikternas kulturella kontext: Sophia Elisabet Brenner (1659–1730). Eine gelehrte und berühmte Schwedin, Georg Olms Verlag, Hildesheim 2021. Valborg Lindgärde är medredaktör och bildredaktör för volymen Att dikta för livet, döden och evigheten. Tillfällesdiktning under tidigmodern tid, Makadam förlag, Göteborg & Stockholm 2020, och har även bidragit med ett antal artiklar, bland annat om svenskspråkig nyårsdiktning under perioden 1680–1730.

Ulla-Lena Lundberg, f. 1947 på Kökar och uppvuxen i Svenskfinland. Hon har en magistergrad från Åbo Akademi, där hon också utnämndes till hedersdoktor 1993. Under sin långa författarkarriär, inledd ­redan 1962, har hon skrivit både fakta och fiktion. Mest känd är hon för sina romaner, till exempel den så kallade Sjötrilogin (1989–1994), Regn (1997) och Is (2012). Sedan 2018 är hon bosatt i Diktarhemmet i Borgå, där en ny roman är under arbete.

Anna Möller-Sibelius, f. 1971, fil.dr, docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Disputerade 2007 på en avhandling om Solveig von Schoultz poesi och har sedan dess fortsättningsvis främst ägnat sig åt finlandssvensk lyrik både som forskare och kritiker. Hon har skrivit monografierna Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik (2015) och Dikt och ideologi. Gösta Ågrens, Lars Huldéns och Claes Anderssons 1960-70-talspoesi (2018).

Anna Perälä, f. 1942, pol. mag., teol.dr h.c., bokhistoriker och fackboksförfattare med intresse för typografi, illustrationer, bokband i äldre finska och svenska tryckalster och tillfällesdikter. Var på 1990-talet forskare i nationalbibliografiprojektet vid Helsingfors universitetsbibliotek (numera Nationalbiblioteket). Utgav år 2000 verket Suomen typografinen atlas – Finsk typografisk atlas – Typographischer Atlas Finnlands 1642–1827 I–II, som prisbelönades av The International League of Antiquarian Booksellers. Arbetade 2000–2010 som specialforskare och bibliotekarie vid Svenska litte­ratursällskapet i Finland och gav ut boken Vackert, vittert, lärt. Jarl Pousars boksamling (2010). Har förutom monografier skrivit ett flertal artiklar i sampublikationer och tidskrifter.

Heli Rantala, f. 1973, fil.dr, docent i kulturhistoria vid Åbo universitet. Rantala har i sin forskning specialiserat sig på 1800-talets europeiska kultur- och idéhistoria. För närvarande arbetar hon i forskningsprojektet Informationsflöden över Östersjön. Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918, som finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland. Därtill leder hon det av Konestiftelsen finansierade forskningsprojektet Sanojen liike ja tiedon paikat. Oppineet kirjalliset yhteisöt 1800-luvun alun Suomessa.

Trygve Söderling, f. 1952, fil.dr. Doktorerade 2008 vid Helsingfors universitet på avhandlingen Drag på parnassen. Två sextiotalsstudier. Del I: Medelklass med mänskligt ansikte. Medelklassradikalism i fyra romaner av Christer Kihlman, Jarl Sjöblom, Marianne Alopaeus och Ulla-Lena Lundberg. Del II: Modernistdebatten. Sak, person och fält i en finlandssvensk litteraturdebatt år 1965. Intresserar sig för relationer mellan litteratur och samhälle, bland annat hos finlandssvenska modernister. Redigerar sedan 2008 tidskriften Nya Argus.

Julia Tidigs, f. 1979, fil.dr i litteraturvetenskap, docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Tidigs främsta forskningsintressen är litterär flerspråkighet ur olika teoretiska perspektiv, Finlands svenska litteratur från 1880-talet till i dag och svensk samtidslitteratur. Hon arbetar för närvarande som forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland med projektet Samtidslitterära accenter och med en bok om flerspråkighet i finlandssvensk samtidslitteratur. Tidigare redaktör för HLS (nr 85–86, 88–90).

Evelina Wilson, f. 1987, fil.mag., forskarstuderande i historia och kulturarv vid Helsingfors universitet. Wilsons fokus i forskningen ligger på finlandssvensk och svensk medicin- och kulturhistoria. Hon är också intresserad av herrgårdshistoria och framför allt kvinnlig och adlig kulturhistoria under 1700- och 1800-talen. Hon skriver för närvarande sin doktorsavhandling där hon studerar hur föreställningar om sjukdom och hälsa påverkade svenskspråkiga ståndspersoners livsstil i Finland 1750–1850 och är även redaktör för Historisk Tidskrift för Finland.