Medverkande
I HLS 98 medverkar följande författare:
Carola Envall, f. 1958, teol.dr, forskare i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Disputerade 2021 på avhandlingen Hand av sol. Den taktila förnimmelsens funktioner i jagets relation till Gud i Solveig von Schoultz lyrik. Som forskare är Envall intresserad av relationer mellan religion, konst och skönlitteratur, särskilt poesi, och söker samverkan mellan teologisk och litteraturvetenskaplig forskning. Studiet av von Schoultz lyrik fortsätter.
Miranda Geust, f. 1996, fil.mag., är doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Avhandlingsarbetet behandlar samspelet mellan queera relationer och miljöskildringar i Tove Janssons senare prosa. Geust har även medverkat i projektet Den finlandssvenska antifascismen, finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland.
Marita Hietasaari, f. 1961, fil.dr, forskare i litteratur vid Uleåborgs universitet. Disputerade 2011 på sammanläggningsavhandlingen Totta, tarua vai narrinpeliä? Lars Sundin Siklax-trilogian (meta)fiktiivinen historiankirjoitus. Har sedan dess intresserat sig för representationer av krig i historiska romaner. Hon har skrivit en populärvetenskaplig fackbok Sodan muisti. Talvi-, jatkosota ja Lapin sota 2000-luvun historiallisessa romaanissa (2016). Under de senaste åren har Hietasaari forskat i inbördeskrigslitteratur och skrivit flera artiklar om ämnet, till exempel om Antti Tuuris och Kjell Westös romaner. För närvarande forskar Hietasaari i tidigare skildringar av inbördeskriget i finlandssvensk litteratur, speciellt i Leo Ågrens och Sigrid Backmans författarskap.
Sirpa Kähkönen, f. 1964, är författare och har specialiserat sig på historiska och samhälleliga ämnen. Kähkönens romansvit, Kuopio-serien, kartlägger den civila befolkningens öden i en småstad i östra Finland under 1900-talets kristider och analyserar krigens arv i finska familjer. Kähkönen är också dramatiker och kolumnist.
Robert Schweitzer, f. 1947, fil.dr, arbetade som biträdande huvudbibliotekarie och intendent för handskrifter vid Lübecks stadsbibliotek. Han var ansvarig för Östersjösamlingen, medgrundare av Bibliotheca Baltica och sekreterare för dess arbetsgrupp (1992–2008). Han studerade historia vid universiteten i Marburg och Helsingfors och disputerade 1978 på en doktorsavhandling om det autonoma Finlands ställning i det ryska imperiet 1863–1899. Han valdes in i Baltische Historische Kommission 1985 och fortsatte sin forskning om ryska rikets nationalitetspolitik, och blev korresponderande medlem i flera vetenskapliga föreningar i Finland (SLS, SKS, VSKS, SSKS). Vidare undersökte han tyskarnas historia i Finland som hedersforskningsledare för Aue-stiftelsen (1991–2019). Vid sin pensionering från bibliotekarietjänsten 2008 forskade han om statssekreterare Alexander Armfelt, till en början med anslag från SLS.
Christoffer Sundman, f. 1957, dipl.ing., är patentombud samt föreläsare och författare i immaterialrättsfrågor. Sundman är intresserad av det långa 1800-talet i Finlands historia och har publicerat uppsatser i historiska och personhistoriska ämnen i Historisk Tidskrift för Finland 2006:3 och 2018:4, Åländsk Odling 64 (2007) och Genealogiska Sällskapets i Finland årsbok 48 (2015) samt essäer i Historiska och litteraturhistoriska studier 81, 83, 87 och 92.
Clas Zilliacus (f. 1943) är prof. em. i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Han disputerade 1976 på avhandlingen Beckett and Broadcasting och har intresserat sig bland annat för medie-, teater- och dramaforskning samt presshistoria. År 2000 utgav han Finlands svenska litteraturhistoria II, med Michel Ekman som redaktör. Den aktuella uppsatsens intresse för metrik syns i hans installationsföreläsning om en dikt av Tua Forsström (i Tidskrift för litteraturvetenskap 1985), i översättningar av Shakespeares dramatik, i aktivt arbete inom redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter (SLS), och i Gripna tillfällen (2023), ett privattryck med tillfällesdikter.