Call for papers: Historiska och litteraturhistoriska studier 95 (2020)

2019-06-26

Vi tar emot förslag på artiklar, essäer och översikter till Svenska litteratursällskapet i Finlands (SLS) årsbok Historiska och litteraturhistoriska studier (HLS) som 2020 utkommer med volym nr 95.

I HLS publiceras vetenskapliga artiklar, essäer och översikter i historia och litteraturvetenskap med anknytning till det svenska i Finland. Artiklarna granskas av två utomstående sakkunniga, medan essäerna och översikterna bearbetas inom redaktionen. Bidrag kan inlämnas på svenska, finska eller engelska (i de senare fallen översätts antagna texter till svenska).

I HLS 95 uppmärksammar vi särskilt bidrag inom följande teman:

1. Mellan – övergångar, gränsland, gråzoner

Den nyaste forskningen i litteratur och historia har satt fingret på och analyserat en mångfald av mellanpositioner, mellanplatser, mellantider, mellanidentiteter – vilket hänger ihop med en syn på exempelvis kultur, språk och identitet som något flytande, rörligt – och ibland rörigt – snarare än som låsta och fasta, tydligt avgränsade enheter. Att befinna sig i en mellanposition kan innebära utanförskap – eller frihet att definiera sina identiteter. Forskningsmässigt har dessa perspektiv gett upphov till en mängd olika, ofta omtvistade teorier och begrepp. I många fall kräver de också en interdisciplinär utgångspunkt, en utkiksplats mellan vetenskaperna.

HLS 95 välkomnar bidrag om övergångsfaser, mellanrum, gränsland och gråzoner i den finlandssvenska litteraturen och historien, samt om den finlandssvenska och finländska kulturens (språkets, litteraturens, identitetens …) mellanpositioner, normer och avvikelser, blandningar, gränser – eller gränslöshet.

Bidragen kan till exempel handla om:

  • Platser och tider i ett mellan-perspektiv: dödzoner och mellanrum samt övergångsfaser och tillstånd mellan t.ex. barndom och vuxenhet, eller olika historiska skeden. Identiteter och kulturer i stagnation, kris eller utveckling.
  • Identiteter och liv utanför tvåkönsnormen betraktade i den finlandssvenska historien och skönlitteraturen.
  • Det finlandssvenska i växelverkan med det finska Finland, det svenska i Sverige, liksom med andra kulturer, språk, identiteter. Frågor om icke-vithet eller invandring och integration i en finlandssvensk kontext.
  • Nya perspektiv på finlandssvenskhetens inneboende spänningar, gränser och gränsland: mellan stad och landsbygd, centrum och marginal, eller mellan olika samhällsklasser.
  • ”Högspråk”, ”blandspråk” och dialekt. Spänningar mellan språklig norm och andra språkliga varieteter i t.ex. skönlitteraturen.
  • Hur mellanpositioner gestaltas i konsten som form: exempelvis verk som kombinerar drag ur olika genrer och konstarter.

2. Det glada 20-talet, eller det svåra

År 2020 har det gått hundra år sedan ”det glada 20-talet” inleddes, ett dynamiskt årtionde inte bara för ekonomin utan också för konsten, litteraturen och musiken. HLS 95 välkomnar bidrag som knyter an till 1920-talet och Finlands första årtionde som självständig stat, en glad tid som präglades av framtidstro och optimism, men också en svår tid med utmaningar och politiska kriser.

Historiskt sett centrala händelser och ämnen i samband med 1920-talet är exempelvis fredsfördraget i Tartu, Ålandsfrågan, Lex Kallio, förbudslagen, spritsmugglingen, väckelserörelserna, språkstriderna och framväxten av Lapporörelsen. Mer biografiska ansatser kan röra till exempel finlandssvenska idrottare, konstnärer och musiker som var verksamma under 1920-talet.

Litterärt sett var 1920-talet en triumf för den finlandssvenska modernismen. Den modernistiska litteraturen kan till många delar ses som reaktioner på en omvärld och utveckling som tedde sig euforiskt utvecklingsinriktad – men samtidigt hotfull. Vid sidan om den modernistiska kretsen fanns under 20-talet också litteratur som följde andra spår: alltifrån stillsamma betraktare och idylliker, folklivsskildrare och författare till arbetarlitteratur, populärlitteratur, essäer och krigsdikt.

Vi beaktar vi också förslag som faller utanför ovan nämnda teman.

Vi anhåller om korta, fritt formulerade förslag på artiklar, essäer och översikter senast den 16 september till redaktörernas e-postadresser (se nedan). Om förslaget antagits inlämnas manus på webben, se https://hls.journal.fi/about/submissions.

Sista inlämningsdag för de färdiga manusen på vetenskapliga artiklar är den 15 november och för essäerna och översikterna den 29 november 2019.

För närmare anvisningar om längden på bidrag, noter etc., se https://hls.journal.fi/about/submissions eller kontakta SLS, tfn 09-61 87 77.

Vänliga hälsningar,

redaktionen för HLS 95 (2020)

Anna Biström, anna.bistrom@helsinki.fi

Maren Jonasson, maren.jonasson@abo.fi