Logga in eller Registrera dig för att skicka in ett bidrag.

Checklista vid insändning av bidrag

Som en del av insändningsprocessen måste författare kryssa för att bidraget uppfyller följande krav. Bidrag som inte uppfyller kraven kan komma att skickas tillbaka till författaren.
  • Bidraget har aldrig publicerats tidigare. Det är inte heller under övervägande hos en annan tidskrift (om så är fallet förklaras det i Kommentarer till redaktören).
  • Texten följer de regler för omfång, format, referenser och annat som beskrivs i Riktlinjer för författare.
  • DOI har angivits för de referenser där det är möjligt.

Riktlinjer för författare

I Historiska och litteraturhistoriska studier (HLS) publiceras vetenskapliga artiklar, essäer och översikter i historia och litteraturvetenskap med anknytning till det svenska i Finland. Artiklarna granskas av två utomstående sakkunniga, medan essäerna och översikterna bearbetas inom redaktionen. Bidrag kan lämnas in på svenska, finska eller engelska (i de senare fallen översätts antagna texter till svenska).

Tidtabell för HLS 94 (2019)

  • korta, fritt formulerade förslag på artiklar, essäer och översikter senast den 15 september 2018
  • sista inlämningsdag för de färdiga vetenskapliga artiklarna den 31 oktober och för essäerna/översikterna den 30 november 2018.

Du kan skicka in ditt förslag per e-post som bifogad fil till redaktörerna Maren Jonasson (maren.jonasson@abo.fi) och Anna Biström (anna.bistrom@helsinki.fi). Om förslaget antagits lämnar du in manus genom att logga in via länken ovan och därefter välja ”Skapa nytt bidrag”. Om du inte redan registrerat dig på hls.journal.fi bör du göra det först.

Omfång och format

Texterna kan vara maximalt 60 000 tecken (inklusive mellanslag). Om antalet inlämnade manuskript är stort är det möjligt att skribenterna ombeds förkorta sina bidrag en aning under bearbetningen.

Bidragen sänds in som Wordfiler baserade på SLS dokumentmall för artiklar. Redaktörerna skickar ut mallen till de skribenter vars artikelförslag godkänts. Med mallen följer ett dokument med närmare instruktioner för formateringen, som skribenten förutsätts följa.

Om skribenten inte använder Microsoft Word kan andra filformat accepteras enligt överenskommelse.

Referenser och citat

Artiklar och essäer i HLS förses med fotnoter; alla uppgifter om källor och litteratur anges i noterna (se nedan).

Blockcitat anförs utan citattecken, markeras tydligt i texten och förses med not. Uteslutningar i citat markeras med […]. Om ett citat avslutas med uteslutning […] skrivs skiljetecknet efter uteslutningen ut.

Förkortningar undviks i löpande text, men kan vid behov användas i noterna.

Datum skrivs ut, den 5 november 2002, i löpande text men anges i not enligt mönstret 5/11 2002.

Tabeller och diagram

Flerspaltiga uppställningar och tabeller ska vara i tabellformat. Uppställningar gjorda med tabbindrag accepteras inte. Diagram som bygger på sifferdata i Excel-format levereras i detta format separat från manustexten eller enligt särskild instruktion från redaktörerna.

Noter

  • Noterna numreras löpande med arabiska siffror.
  • Noterna avslutas med punkt.
  • Verktitlar (hela verk) och namn på tidskrifter kursiveras, titlar på artiklar, kapitel o.d. (delar av verk) placeras inom citattecken.
  • Boktitlar anges efter titelbladet, artikelrubriker efter artikelns inledningssida.
  • I den första hänvisningen till ett arbete ges författarens förnamn och efternamn, fullständig titel, förlagsort, förlag, tryckår och sidhänvisning. För tidskriftsartiklar anges volymnummer, år och nummer inom årgången (eller månad/årstid) och sidhänvisning. Vid följande hänvisning ges författarens efternamn, kortform av titeln/rubriken (undertiteln/-rubriken utelämnas och längre huvudtitlar/-rubriker förkortas) och sidhänvisning.
  • Vid hänvisning till samma arbete/källa som i direkt föregående not används Ibid. och sidhänvisning. Helst anges exakt sidintervall, dvs. undvik f. och ff.
  • När boken är en del i ett flerbandsverk anges huvudtiteln åtföljd av volymnummer före delens titel, t.ex. Georg August Wallin, Skrifter 1. Studietiden och resan till Alexandria. Vid upprepad hänvisning till samma verk utelämnas delens titel.
  • Hänvisningar till välkända uppslagsverk ges med titel, upplaga och uppslagsord, t.ex.: Nordisk familjebok, 2 uppl., ”Helsingfors”.
  • Otryckta källor anges från liten enhet till stor: först den enskilda källan, därefter signum, samlingens namn och arkivenhet, sist arkivets namn.
  • När flera litteratur- eller källhänvisningar anges i en och samma not separeras de med semikolon.
  • För elektroniska källor anges i princip samma uppgifter som för tryckta källor, samt därtill webbadress och datum för när källan är hämtad.
  • HLS har skyldighet att i noterna ange s.k. DOI-identifikatorer för (både digitala och andra) källor som har sådana. Har man använt materialet i digital form framgår identifikatorn i samband med publikationen. Ett annat sätt att kontrollera eventuellt DOI för en publikation är att gå till https://www.crossref.org, klicka på fliken Search metadata och söka på någon uppgift om publikationen: titel, författare, tidskrift ... I källhänvisningarna ska DOI ges med förledet https://doi.org/, t.ex. https://doi.org/10.23978/inf.68907, och fungerar då som en permanent webbadress. Någon annan webbadress behöver då inte anges.

Exempel:

1 [Första hänv.] Erik Lönnroth, Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv, Stockholm: Norstedts 1986, s. xx.

2 [Första hänv.] Elisabeth Mansén, ”Vänskap och kärlek inom kurortskulturen”, Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén (red.), Ljuva möten och ömma samtal. Om kärlek och vänskap på 1700-talet, Stockholm: Atlantis 1999, s. xx–xx.

3 Lönnroth, Den stora rollen, s. xx.

4 [Första hänv.] Katherine S.H. Wyndham, ”Crown Land and Royal Patronage in Mid-Sixteenth Century England”, Journal of British Studies 19, 1980:2, s. xx. https://doi.org/10.1086/385753

5 Mansén, ”Vänskap och kärlek inom kurortskulturen”, s. xx.

6 Carl Gustaf Tessin till Fredrik Sparre, 14/11 1752, Fredrik Sparres samling, vol. 10, Ericsbergsarkivet, Riksarkivet (SRA), Stockholm.

7 Ibid., s. 10.

8 Wyndham, ”Crown Land and Royal Patronage”, s. xx–xx.

9 Lena Kåreland, ”Barnlitteraturens utveckling i Sverige”, Litteraturbanken 2008, https://litteraturbanken.se/presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklingISverige.html  (hämtad 27/6 2018).