Call for papers: Historiska och litteraturhistoriska studier 96 (2021)

Vi tar emot förslag på artiklar, essäer och översikter till Svenska litteratursällskapet i Finlands (SLS) årsbok Historiska och litteraturhistoriska studier (HLS) som 2021 utkommer med volym nr 96.

I HLS publiceras vetenskapliga artiklar, essäer och översikter i historia och litteraturvetenskap med anknytning till det svenska i Finland. Artiklarna granskas av två utomstående sakkunniga, medan essäerna och översikterna bearbetas inom redaktionen. Bidrag kan inlämnas på svenska, finska eller engelska (i de senare fallen översätts antagna texter till svenska).

I HLS 96 uppmärksammar vi tre teman som anknyter till det ”hårda” eller det ”mjuka” samt till motsättningarna mellan dessa: teknologi, känslor och ”hårda”/”mjuka” vetenskaper.

Teknologi

Teknologi och teknologisk utveckling har genom historien påverkat samhälle, litteratur och kultur. Teknologisk utveckling har också väckt diskussion, debatt och – inte minst – känslor. Alltifrån moralpanik, stress då maskinerna kraschar och krånglar samt oro över förlorad läsförmåga eller följderna av robotik och AI, till utvecklingsoptimistisk eufori. Teknologi som tema i skönlitteraturen har gett upphov till modernismens skräckblandade förtjusning inför dundrande ånglok och bilar, till dystopier, science fiction-äventyr och fantastiska framtidsvisioner och drömmar. Litteratur utges i dag också i nya digitala format, vilket synliggjort boken som ett led i en längre historisk utveckling, från muntlig förmedling, pergament och runstenar till dagens hypertexter och elektroniska poesi.

Vi välkomnar bidrag som kan handla om till exempel:

• Upplevelser av, debatt kring och emotionella perspektiv på teknologi: oro, frustrationer, aggressioner, stress – eller eufori och iver … Hur detta syns och skildras i finländsk debatt, historiska källor eller litterära skildringar.
• Ny och äldre teknologi som teman i litteraturen, hur skildras relationen mellan människa och maskin?
• Tekniska innovationer, genombrott och misslyckanden i Finlands historia.
• Hur påverkar teknologisk eller medial utveckling innehåll och form i den svenska litteraturen i Finland, samt det litterära fältet? Ljudböcker, e-böcker och andra nya litterära former, nya former för litterär debatt och kritik och för utgivning och marknadsföring av litteratur – i dag eller i ett historiskt perspektiv.
• Digital humaniora i historia och litteraturvetenskap: exempel på användning av digitala material och metoder, diskussion kring utmaningar och möjligheter.
• Hyperläsning och djup/traditionell läsning, skrivande och ny teknologi samt intermediala perspektiv, remediering, multimodalitet och adaptationer.
• Narratologiska och historiska perspektiv i spelforskning, på den uppslukande upplevelsen hos spelare (”immersivity”) och på virtuell verklighet.
• Litteratur, digitalisering och skolan.
• Språkteknologi, maskinöversättning och maskintolkning.
• Kan maskiner ta hand om mänskliga känslor och behov – av relationer, beröring, omsorg? Exempelvis robotik i allt från vården till sexbranschen.
• Mänsklig kommunikation och möten via digitala plattformar, till exempel digitala möten under den pågående pandemin eller internetdejting.

Känslor

Med temat känslor önskar vi uppmärksamma ett brett forskningsfält som vuxit sig allt starkare de senaste 15–20 åren. Känslobegrepp och känslouttryck, känslornas politik, reglering och förändring över tid har i likhet med kollektiva känslor och känsloaspekter på klass, kroppslighet, etnicitet, kön och nationalitet varit föremål för akademiska undersökningar inom till exempel idé- och kulturhistoria, politisk historia, biografiforskning och litteraturvetenskap. Känslor och emotioner, hela känslospektret av affekter, passioner, drifter, rädslor och begär, står i fokus i HLS 96.

Bidragen kan exempelvis handla om:

• Starka känslor, rädslor och hat i politik, offentlig debatt och beslutsfattande.
• Institutionaliserade former av känslor, t.ex. barmhärtighetsanstalter, allmosor, filantropisk verksamhet, hjälporganisationer och insamlingar.
• Historiska och litteraturhistoriska aspekter på skam, skräck, skuld och kränkthet.
• ”… och störst av dem är kärleken”: kärlekslyrik och kärleksromaner på svenska i Finland samt kärlekens historiska föränderlighet, teologiska aspekter på kärlek.
• Tårarna och sorgen: kulturhistoriska vinklingar på känslor av förlust.
• Historiskt perspektiv på skildring av känslor i finländsk historia och litteratur: vilka känslor är aktuella i dag, hur benämns och beskrivs de – och vilka känslouttryck hade vi förr?
• Olika sätt att tala och tiga om känslor i litteratur och historia: från sentimentala känsloutbrott till fotografisk teknik och kyligt betraktande.
• Känslor i koppling till hur litteratur värderas: ”seriös litteratur” och sentimental/romantisk populärlitteratur, hur påverkar litteratur oss känslomässigt?
• Nya diskussions- och känslokulturer i sociala medier.

”Hårda” och ”mjuka” vetenskaper

Vi välkomnar också bidrag som analyserar vetenskapens och forskningens betydelse i samhället och särskilt relationen mellan humaniora och ”hårda” vetenskaper, som medicin, naturvetenskap och datavetenskap. Inte minst den pågående pandemin har väckt frågor kring forskning och vetenskap som alltid varit, och även efter pandemin kommer att vara aktuella. Den stora allmänheten har blivit intresserad av epidemiologi, virologi och vaccinforskning. Samtidigt har situationen väckt frågor om vikten av att lyssna på forskare, om öppen vetenskap och vilka som får delta i den vetenskapliga diskussionen och var denna ska föras, när vetenskapliga resultat och expertutlåtanden påverkar politiska beslut och därigenom vanliga människors liv. Mot bakgrund av påståenden om ”humanioras kris” kan man också lyfta frågan vad humaniora kan bidra med, i dag och i ett bredare och längre perspektiv som beaktar både historien och framtiden. Vilka mediekritiska, filosofiska, psykologiska, historiska och litteraturvetenskapliga, språkliga och bildanalytiska perspektiv är viktiga för att belysa dagens samhälle, situation, diskussion och mediebevakning?

Vi beaktar också förslag som faller utanför ovan nämnda teman.

Vi anhåller om 300–600 ord långa, fritt formulerade förslag på artiklar, essäer och översikter senast den 16 september till redaktörernas e-postadresser (se nedan). Om förslaget antagits inlämnas manus på webben, se https://hls.journal.fi/about/submissions.

Sista inlämningsdag för de färdiga manusen på vetenskapliga artiklar är den 16 november och för essäerna och översikterna den 30 november 2020.

För närmare anvisningar om längden på bidrag, noter etc., se https://hls.journal.fi/about/submissions eller kontakta SLS, tfn 09-61 87 77.

Vänliga hälsningar,

redaktionen för HLS 96 (2021)

Anna Biström, anna.bistrom@helsinki.fi

Johanna Wassholm, johanna.wassholm@abo.fi