Ålandsjungfrun och kulturell glömska

Om Sigrid Backman och skildringen av samvetsfrågan under inbördeskriget

Abstract

I artikeln utforskas kulturell glömska i förhållande till Sigrid Backmans femte roman Ålandsjungfrun (1919).  Jag diskuterar hur det kulturella minnet av Backmans författarskap och av Ålandsjungfrun har formats i enlighet med dominerande ideologiska narrativ på det litterära fält där Backman verkade. Romanen utkom året efter inbördeskriget och var den första i Finland och inom den svenskspråkiga litteraturen att fokalisera nyanserade röda karaktärer. Därtill gjorde den detta i en stilistiskt genomarbetad form som kombinerade det realistiska planet med en avancerad allegorisk nivå, som inte tidigare har noterats. Den bortglömda allegoriska estetiken ställs i förhållande till dess kraftfulla frammanande av samvetsfrågan efter inbördeskriget.