Gå tillbaka till artikeldetaljer Medverkande

Medverkande

I HLS 99 medverkar följande författare:

Carola Envall, teol.dr, forskare i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Disputerade 2021 på avhandlingen Hand av sol. Den taktila förnimmelsens funktioner i jagets relation till Gud i Solveig von Schoultz lyrik. Som forskare är Envall intresserad av relationer mellan religion, konst och skönlitteratur, särskilt poesi, och söker samverkan mellan teologisk och litteraturvetenskaplig forskning. Studiet av von Schoultz lyrik fortsätter.

Frederike Felcht är professor i modern skandinavisk litteratur och kultur vid Goethe-Universitetet i Frankfurt am Main, Tyskland. Hon har bland annat skrivit monografierna Grenzüberschreitende Geschichten. H.C. Andersens Texte aus globaler Perspektive [Gränsöverskridande historier. H.C. Andersens texter ur ett globalt perspektiv] (2013) och Die Regierung des Mangels. Hunger in den skandinavischen Literaturen 18301960 [Bristens styre. Hunger i den skandinaviska litteraturen 1830–1960] (2020). Hennes aktuella forskningsintressen omfattar fattigdom i nordisk litteratur, ekologi och litteratur med särskilt fokus på biodiversitet och blå humaniora.

Mona Forsskåhl är före detta professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet och sedan 2018 rektor för Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Hon disputerade 2008 på en samtalsanalytisk och konstruktionsgrammatisk avhandling om frasen de e i vardagliga samtal. I sin forskning har hon intresserat sig för finlandssvensk slang, retorik och textlingvistik med fokus på hur texters funktion och syfte samverkar med formerna. År 2005 gav hon ut en volym om språkkontakt i finlandssvensk slang. År 2020 utkom verket ­Modersmålet i brännpunkten som bygger på ett projekt hon ledde om det svenskspråkiga studentprovet i modersmålet och de provtexter som skrivs inom ramen för detta. Sedan 2018 har hon snarast ägnat sig åt textproduktion och textbruk i sin roll som rektor och vd för en högskola.

Maria Lassén-Seger, fil.dr i litteraturvetenskap, är docent i barn- och ungdomslitteratur och universitetslektor i Litterärt skapande vid Litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi. Hon är specialforskare i forskningsprojektet Tippelill. Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland (2022–2026, Svenska litteratursällskapet i Finland). Lassén-Seger disputerade 2006 på avhandlingen Adventures into Otherness och är medredaktör för flera antologier, exempelvis Nordic Dystopias and Utopias (2022) och Empowering Transformations.
Mrs. Pepperpot Revisited
(2014). Aktuella forskningsintressen omfattar barnlitteraturkritik, bilderböcker och den finlandssvenska barnlitteraturens historia. Lassén-Seger är gästredaktör för ett temanummer om barnbokskritik av Barnboken- Journal of Children’s Literature Research (2024–2025) samt jurymedlem för Augustpriset och Nordiska rådets litteraturpris i kategorin barn- och ungdomslitteratur.

Maarit Leskelä-Kärki, fil.dr, är docent i kulturhistoria och ’life writing’ samt universitetslektor i kulturhistoria vid Åbo universitet. Hon verkar som ledare för projektet ”En lund av berättelser – Sagalund. Hemmuseum, miljö och en biografisk tid”, finansierat av Svenska kulturfonden. Leskelä-Kärki är expert på modern kulturhistoria, genushistoria samt biografisk forskning.

Maria Lival-Juusela, fil.dr och psyk.mag., disputerade vid Åbo Akademi 2009 på avhandlingen Mot ett eget rum. Den kvinnliga bildningsromanen i Finlands svenska litteratur. Under de senaste åren har Lival-Juusela arbetat som psykoterapeut och psykoanalytiker. Som forskare är hon intresserad av kulturellt minne och av Sigrid Backmans författarskap, samt av etiska frågeställningar i den psyko­analytiska litteraturen.

Per Mendoza, fil.mag., doktorand i allmän litteraturvetenskap vid Åbo universitet. Mendoza skriver en doktorsavhandling om frånvarons existentiella hermeneutik hos Cixous, Atwood och samtida experimentella författare i Norden. Hans magisteravhandling, som behandlar estetiken i den isländska författaren Gyrðir Elíassons verk, för isländska studier i dialog med affektteori.

Sanna Ojanne, fil.mag., förbereder en doktorsavhandling om bildkonstnären Kalervo Palsas (1947–1987) serietidningsproduktion vid institutionen för musik, konst och kulturstudier vid Jyväskylä universitet. Hon har arbetat bland annat vid konstmuseerna i Kajana, Kervo och Kouvola, och har kuraterat flera både inhemska och internationella samtidskonstutställningar. För närvarande är Ojanne studieledig från sitt arbete som intendent vid Imatra konstmuseum.

Tomi Riitamaa, fil.dr, är forskare i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Han disputerade 2021 på avhandlingen Isolerat och övergivet nationsfragment, hänsynslöst ihjältiget? Studier i den finlandssvenska litteraturens position och predikament i Sverige. Inom ramarna för forskningsprojektet ”Osynliga aktörer, obekanta nätverk. Litteratursociologiska studier av den svenska litteraturen i Finland 1830–2023”, finansierat av Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, arbetar Riitamaa för närvarande med en monografi om finlandssvensk kriminallitteratur. Han har också forskat inom projektet ”Doldisarna. Litteratursociologiska nedslag bland aktörer och delfält inom den svenska litteraturen i Finland 1830–2023”, finansierat av Svenska kulturfonden. Till hans forskningsintressen hör även litterär priskultur.

Karoliina Sjö, fil.dr, är forskare, kulturhistoriker och expert på biografisk forskning och bland annat dagboksmaterial. Hon är intresserad av förbindelsen mellan livet och berättandet, av självbiografiskt material, biografisk forskning, kulturellt minne, genushistoria samt av etik kring att berätta om livet. Hon ingår i projektet ”En lund av berättelser – Sagalund. Hemmuseum, miljö och en biografisk tid”, finansierat av Svenska kulturfonden.

Maria Ulfgard, fil.dr, är docent i litteraturvetenskap och senior forskare, tidigare lektor, vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är litteratursociologi, receptionsstudier, litteraturdidaktik och barn- och ungdomslitteratur. I sin bok om barns brev till Selma Lagerlöf, Nils Holgersson tur & retur. Barnens brev till Selma Lagerlöf (2022) undersöker Ulfgard barns tolkningar av Lagerlöfs verk och deras föreställningar om hennes person ur ett samtida perspektiv med beaktande av olika diskurser gällande synen på barn, barns läsning och litteraturundervisning i en tydligt avgränsad historisk kontext.

Johanna Wassholm, fil.dr, är docent i Rysslands och Nordens his­toria och specialiserad på finsk-ryska relationer under 1800-talet och början av 1900-talet. Hennes forskningsintressen omfattar bland annat nationella och språkliga identiteter, historieskrivning och historiebruk samt transnationell rörlighet och etnifierad handel. För närvarande arbetar hon inom forskningsprojektet ”Förfalskarna – allmogens litte­rarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft” (Åbo universitet). Hon är även verksam inom forskningsprojektet ”Waves of Banishments? Regulations and Practices of Expulsion in Northern Europe, 1450–1900” (Åbo Akademi), där hon studerar utvisningar i början av 1800-talet och Finland som en del av det ryska imperiets gränsregim.

Hanna Åkerfelt, MA, arbetar som dramatiker, dramaturg och översättare på frilansbasis.

Mia Österlund, fil.dr, är professor i Litteraturvetenskap vid Åbo Akademi samt docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon disputerade 2006 på avhandlingen Förklädda flickor och har intresserat sig för barnlitteraturforskning, genus- och queerstudier, flick- och fettforsking, ekokritik, kritikhistoria samt temporalitet. Österlund är forskningsledare för ”Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland” (2022–2026, Svenska litteratursällskapet i Finland) samt var forskningsledare för ”Konkurrerande tidsordningar: Krononormativitet i 2000-talets barn- och ungdomslitteratur och -kultur” (2019–2023, Svenska litteratursällskapet i Finland). Hon är medförfattare/redaktör bland annat i antologierna Tidsligheter. Eko­kritiska, barnlitterära och kulturteoretiska perspektiv på tid (2024, SLS och Appell Förlag) och Silence and Silencing in Children’s Literature (2021, Makadam förlag). Hon är redaktionsmedlem i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning.

Please read our new privacy policy I accept