Beitragseinreichung

Richtlinien für Autor/innen

I Historiska och litteraturhistoriska studier (HLS) publiceras vetenskapliga artiklar, essäer och översikter i historia och litteraturvetenskap med anknytning till det svenska i Finland. Artiklarna granskas av två utomstående sakkunniga, medan essäerna och översikterna bearbetas inom redaktionen. Bidrag kan lämnas in på svenska, finska eller engelska (i de senare fallen översätts antagna texter till svenska).

Tidtabell för HLS 100 (2025)

• Fritt formulerade förslag på artiklar, essäer och översikter lämnas in senast den 16 augusti 2024. Förslagen bör vara mellan 300 och 600 ord långa.
• Sista inlämningsdag för de vetenskapliga artiklarna är den 18 november och för essäerna/översikterna den 29 november 2024.

Du kan skicka in ditt förslag per e-post som bifogad fil till redaktörerna Anna Biström (anna.bistrom@helsinki.fi) och Julia Dahlberg (julia.dahlberg@oulu.fi). Om förslaget antagits lämnar du in manus genom att logga in via länken ovan och därefter välja ”Skapa nytt bidrag”. Om du inte redan registrerat dig på hls.journal.fi bör du göra det först.

Från och med HLS 99 publiceras även abstrakt i anslutning till texterna; kom alltså ihåg att lägga till ett kort abstrakt i anslutning till din text i journal.fi samtidigt som du lämnar in manuset. Vi ber er vars artikelmanus ska granskas kollegialt att anonymisera abstraktet (t.ex. inte nämna era egna namn) i inlämningsskedet eftersom abstraktet också ses av granskarna.

Om artiklar

Artiklarna granskas av två utomstående sakkunniga. Granskarna av artiklar tillhör inte redaktionen, de är anonyma och även bidragen anonymiseras (”double-blind”). Granskningsprocessen dokumenteras. Granskarnas utlåtanden ligger till grund för beslut om publicering. Om bidraget publiceras förutsätts skribenterna överväga granskarnas utlåtanden noggrant och beakta dem i bearbetningen av artikeln. Redaktionen beaktar också utlåtandena i sin redigering av artiklarna; ofta ombeds skribenterna också lämna in en beskrivning av bearbetningen (av vilka ändringar som gjorts och ev. bemötande av granskarnas kritik, särskilt i fall då skribenten anser det motiverat att inte ändra enligt utlåtandets förslag).

HLS följer de principer för kollegial granskning som sammanställts av Förbundet för vetenskaplig publicering i Finland. Se närmare under Om tidskriften.

Om essäer och översikter

Essäerna och översikterna granskas inom redaktionen.

Essäerna kan stilmässigt vara personligt reflekterande eller litterära. De följer samma formella krav på t.ex. hänvisningsteknik som de vetenskapliga artiklarna men är i övrigt mera fria i förhållande till kriterierna för vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga essäer ska ändå vara grundade i den forskningskunskap som finns på området (även om denna forskning inte behöver redovisas i detalj i texten) och tillföra ett eget och nytt perspektiv på ämnet. Essäer kan exempelvis vara reflekterande betraktelser över ett ämne och den forskning som finns på området, och de kan innehålla förslag på nya perspektiv som kunde undersökas i framtida forskning. HLS publicerar också litterära essäer samt översiktsartiklar, t.ex. bredare framställningar av ett forskningsämne eller presentationer av ett tidigare outforskat material.

Omfång och format

Texterna kan vara maximalt 60 000 tecken (inklusive mellanslag). Om antalet inlämnade manuskript är stort är det möjligt att skribenterna ombeds förkorta sina bidrag en aning under bearbetningen.

Bidragen sänds in som Wordfiler baserade på SLS dokumentmall för artiklar. Redaktörerna skickar ut mallen till de skribenter vars artikelförslag godkänts. Med mallen följer ett dokument med närmare instruktioner för formateringen, som skribenten förutsätts följa.

Mallen och instruktionen kan också laddas ner här: dokumentmall, instruktion.

Om skribenten inte använder Microsoft Word kan andra filformat accepteras enligt överenskommelse.

Referenser och citat

Artiklar och essäer i HLS förses med fotnoter; alla uppgifter om källor och litteratur anges i noterna (se nedan).

Citat längre än tre rader görs till blockcitat. Blockcitat anförs utan citattecken, markeras tydligt i texten och förses med not.

Uteslutningar i citat markeras med […]. Om ett citat avslutas med uteslutning […] skrivs skiljetecknet efter uteslutningen ut.

Citat på andra språk än svenska översätts vanligen till svenska i brödtexten (etablerad översättning används om det finns en sådan, annars egen översättning). Citatet på originalspråk återges i not, likaså källa för både original och ev. etablerad översättning. Om skribenten själv översatt citat anges detta med skribentens initialer, "Översättning till svenska: NN." (i första manusversionen av artiklar som ska granskas kollegialt anonymiseras detta t.ex. med "Författaren"). Enligt överenskommelse med redaktörerna kan även en annan praxis vara möjlig i texter där det är motiverat (till exempel citat på originalspråk samt översättning i not).

Förkortningar undviks i löpande text, men kan vid behov användas i noterna.

Datum skrivs ut, den 5 november 2002, i löpande text men anges i not enligt mönstret 5/11 2002.

Tabeller och diagram

Flerspaltiga uppställningar och tabeller ska vara i tabellformat. Uppställningar gjorda med tabbindrag accepteras inte. Diagram som bygger på sifferdata i Excel-format levereras i detta format separat från manustexten eller enligt särskild instruktion från redaktörerna.

Noter

• Noterna numreras löpande med arabiska siffror.
• Noterna avslutas med punkt.
• Verktitlar (hela verk) och namn på tidskrifter kursiveras, titlar på artiklar, kapitel o.d. (delar av verk) placeras inom citattecken.
• Boktitlar anges efter titelbladet, artikelrubriker efter artikelns inledningssida.
• Boktitlar på engelska skrivs med stora begynnelsebokstäver enligt modellen: Seán Burke, The Death and Return of the Author. Criticism and Subjectivity in Barthes, Foucault and Derrida etc. Engelska titlar på artiklar skrivs inte med stora begynnelsebokstäver, utan enligt modellen: Kristina Malmio, "A portrait of the technological sublime. DIVA and the history of the digital revolution" etc.
• I den första hänvisningen till ett arbete ges författarens förnamn och efternamn, fullständig titel, förlagsort, förlag, tryckår och sidhänvisning. För tidskriftsartiklar anges volymnummer, år och nummer inom årgången (eller månad/årstid) och sidhänvisning. Vid följande hänvisning ges författarens efternamn, kortform av titeln/rubriken (undertiteln/-rubriken utelämnas och längre huvudtitlar/-rubriker förkortas) och sidhänvisning.
• Vid hänvisning till samma arbete/källa som i direkt föregående not används Ibid. och sidhänvisning. Helst anges exakt sidintervall, dvs. undvik f. och ff.
• När boken är en del i ett flerbandsverk anges huvudtiteln åtföljd av volymnummer före delens titel, t.ex. Georg August Wallin, Skrifter 1. Studietiden och resan till Alexandria. Vid upprepad hänvisning till samma verk utelämnas delens titel.
• Hänvisningar till välkända uppslagsverk ges med titel, upplaga och uppslagsord, t.ex.: Nordisk familjebok, 2 uppl., ”Melankoli”.
• Otryckta källor anges från liten enhet till stor: först den enskilda källan, därefter signum, samlingens namn och arkivenhet, sist arkivets namn.
• När flera litteratur- eller källhänvisningar anges i en och samma not separeras de med semikolon.
• För elektroniska källor anges i princip samma uppgifter som för tryckta källor, samt därtill webbadress och datum för när källan är hämtad. Om källan har en URN-adress ska denna anges.
• HLS har skyldighet att i noterna ange s.k. DOI-identifikatorer för (både digitala och andra) källor som har sådana. Har man använt materialet i digital form framgår identifikatorn i samband med publikationen. Ett annat sätt att kontrollera eventuellt DOI för en publikation är att gå till https://www.crossref.org, klicka på fliken Search metadata och söka på någon uppgift om publikationen: titel, författare, tidskrift ... I källhänvisningarna ska DOI ges med förledet https://doi.org/, t.ex. https://doi.org/10.23978/inf.68907, och fungerar då som en permanent webbadress. Någon annan webbadress behöver då inte anges.

Exempel:

¹ [Första hänv.] Erik Lönnroth, Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv, Stockholm: Norstedts 1986, s. xx.

² [Första hänv.] Elisabeth Mansén, ”Vänskap och kärlek inom kurortskulturen”, Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén (red.), Ljuva möten och ömma samtal. Om kärlek och vänskap på 1700-talet, Stockholm: Atlantis 1999, s. xx–xx.

³ Lönnroth, Den stora rollen, s. xx.

⁴ [Första hänv.] Katherine S.H. Wyndham, ”Crown land and royal patronage in mid-sixteenth century England”, Journal of British Studies 19, 1980:2, s. xx, https://doi.org/10.1086/385753.

⁵ Mansén, ”Vänskap och kärlek inom kurortskulturen”, s. xx.

⁶ Carl Gustaf Tessin till Fredrik Sparre, 14/11 1752, Fredrik Sparres samling, vol. 10, Ericsbergsarkivet, Riksarkivet (SRA), Stockholm.

⁷ Ibid., s. 10.

⁸ Wyndham, ”Crown land and royal patronage”, s. xx–xx.

⁹ Lena Kåreland, ”Barnlitteraturens utveckling i Sverige”, Litteraturbanken 2008, https://litteraturbanken.se/presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklingISverige.html  (hämtad 27/6 2018).