Det ryska imperiets mångfald i Åbo

Fredliga möten och konflikt i slutet av storfurstendömets tid

Abstract

Historieforskare har lyft fram att Finlands större städer i slutet av 1800-talet präglades av en mångkulturalitet som till stor del var en följd av närvaron av människor från det mångnationella ryska imperium som Finland sedan 1809 var en del av. Vid denna tid var undersåtar från imperiet således ett givet inslag också i vardagen i Åbo. De ryska undersåtarna avspeglade imperiets mångetniska sammansättning såtillvida att de representerade flera olika etniciteter – förutom etniska ryssar tjänstgjorde till exempel polacker, balttyskar, judar och tatarer i den ryska armén. Från 1870-talet mötte Åboborna därtill allt oftare ryska, judiska och tatariska småhandlare på stadens gator och torg. Judarna var före detta soldater med familjer som i kraft av en rysk förordning från 1858 fått tillstånd att bosätta sig på stationeringsorten efter avslutad militärtjänst, medan de muslimska tatarerna började idka rörlig småhandel i Finland efter hand som järnvägsnätverket expanderade.

Trots att närvaron av människor från imperiet skymtar fram i den samtida lokalpressen och i memoarer, har den förblivit slående osynlig i historieskrivningen om Åbo. Ett par specialstudier som behandlar stadsbornas möten med den ryska militären och judiska handelsidkare föreligger[1], men i till exempel de av Eino Jutikkala författade två digra volymerna av Åbo stads historia som täcker åren 1856–1917 nämns personer från det ryska imperiet endast på några sidor under rubriken ”folk utifrån”.^[2] Osynligheten förklaras dels av det narrativ om den kulturellt och etniskt homogena nationen som länge dominerade den nationella historieskrivningen, dels av att grupperna själva fram till 1980-talet ogärna framhävde sin egen historia i ett självständigt Finland där attityderna till allt ryskt var negativa.^[3]

I den här artikeln studerar jag utifrån pressmaterial, memoarer och myndighetskällor hur människor från olika delar av det ryska imperiet blev synliga i vardagen i Åbo under 1800-talets fyra sista årtionden. Inledningsvis ger jag en översikt över de mest betydande grupperna och redogör för deras bakgrund och antal samt för deras sociala och ekonomiska position i staden. Därefter studerar jag närmare relationerna mellan människor från imperit och lokalsamhället inom de sfärer där möten var vanligast; förutom den militära närvaron behandlas möten med judiska handelsidkare och med ryska livsmedelsförsäljare på stadens gator och torg. Syftet är att belysa en aspekt av vardagen i Åbo som förblivit osynlig i tidigare historieskrivning och den ambivalens som präglade mötena mellan människor från imperiet och lokalsamhället i Åbo.