Sekeljubileet av Finlands inkorporering i det ryska imperiet
Finsk och rysk historiepolitik i konflikt 1909
Nyckelord:
historiekultur [http://www.yso.fi/onto/yso/p25509], historiepolitik [http://www.yso.fi/onto/yso/p25226], minnesmärken [http://www.yso.fi/onto/yso/p4120], fester och högtider [http://www.yso.fi/onto/yso/p1574]Abstract
Mellan 1909 och 1913 firades flera stora historiska jubileer i Ryssland: hundraårsminnet av Finlands inkorporering i det ryska riket (1909), tvåhundraårsminnet av slaget vid Poltava (1909) och den ryska erövringen av Viborg (1910) samt Romanovättens trehundraårsjubileum (1913). Finland var ett storfurstendöme i det ryska imperiet, men med ett eget kollektivt historiemedvetande. Därmed stod de ryska respektive finska historienarrativen kring jubileerna ofta i konflikt med varandra.
I den här essän behandlas det ryska respektive det finländska offentliga historiebruket som omgav sekelminnet av Finlands inkorporering i det ryska imperiet 1909. Både den ryska överheten och finländarna hade orsak att uppmärksamma den geopolitiska omvälvningen, men av olika orsaker. Den ryska överheten ville lyfta fram att Ryssland villkorslöst hade erövrat Finland genom undertecknandet av fredstraktaten i Fredrikshamn i september 1809. Finländarna i sin tur framhöll betydelsen av Borgå lantdag, där Alexander I ansågs ha garanterat Finlands grundlagar och därmed lagt grunden för ett särförvaltat storfurstendöme inom imperiet. Syftet med essän är att belysa hur de ojämna maktförhållandena påverkade de två parternas möjligheter att uppmärksamma hundraårsminnet, framför allt i form av officiella festligheter och resandet av monument.
Referera så här
Copyright (c) 2025 Författaren och Svenska litteratursällskapet i Finland

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.