Medverkande

I HLS 100 medverkar följande författare:

Peter Englund, fil.dr, är historiker och författare. Han valdes in i Svenska Akademien 2002 och var Ständig sekreterare 2009–2015. Som forskare har Englund specialiserat sig på det svenska 1600-talet, samtidigt som han i sin essäistik behandlat varierande ämnen och tidsperioder. Englund har även rapporterat för svenska tidningar från olika konfliktzoner i världen, senast från kriget i Ukraina.

Carola Envall, teol.dr, forskare i systematisk teologi vid Åbo Akademi. Disputerade 2021 på avhandlingen Hand av sol. Den taktila förnimmelsens funktioner i jagets relation till Gud i Solveig von Schoultz lyrik. Som forskare är Envall intresserad av relationer mellan religion, konst och skönlitteratur, särskilt poesi, och söker samverkan mellan teologisk och litteraturvetenskaplig forskning. Studiet av von Schoultz lyrik fortsätter.

Pia Forssell, fil.dr, textkritiker, disputerade 2008 (Helsingfors universitet) på en avhandling om Runebergs verk i utgivningshistoriskt och textkritiskt perspektiv. Hon medverkade i utgåvan Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg 1998–2005, var redaktör för HLS 1999–2009 och har varit huvudredaktör för utgåvan Zacharias Topelius Skrifter och utgivit Topelius skönlitterära prosa. Medverkat med artiklar i HLS 69, 74, 79 och 82.

Petra Hakala, fil.dr i historia, är förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapet i Finlands arkiv där hon arbetar med arkivdonationer och donatorskontakter. Hon disputerade hösten 2023 på avhandlingen Att minnas eller glömma. Tillkomsten av Svenska litteratursällskapets arkiv och dess roll i skapandet av identitet 1885–1920. Hennes forsknings­intressen omfattar bland annat arkivens makt, arkivdiplomati, det vill säga relationen mellan en arkivinstitution och dess donatorer, samt statsarkivarien Reinhold Hausen.

Saija Isomaa, fil.dr, är docent i inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet samt universitetslektor i finländsk litteratur vid Tammerfors universitet. Hon leder för närvarande forskningsprojektet Suomen kirjallisuuden historiallinen poetiikka (sv. Den finländska litteraturens historiska poetik, 2022–2026) finansierat av Konestiftelsen. Inom projektet skrivs ett nytt översiktsverk över den finländska litteraturens historia. Till Isomaas specialintressen hör teorier i anslutning till historisk poetik och litteraturhistoria, och hon har forskat i allt från 1700-talslyrik skriven enligt Kalevalas versmått till framställningar av miljökänslor i 2020-talets litteratur.

Kristiina Kalleinen är pol.dr och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet. Sedan hennes disputation har hon varit intresserad av finsk-ryska relationer i början av 1800-talet, särskilt på de högre förvaltningsnivåerna. Kalleinen har bland annat skrivit en biografi om ministerstatsekreterare greve R. H. Rehbinder och om senatens vice ordförande, friherre Lars Gabriel von Haartman. Hennes senaste publikation Valtioaamun aika. Suomen suuriruhtinaskunta 1809–1863 (Gaudeamus 2023) fick ett hedersomnämnande av Historievännernas förbund – Historian ystäväin liitto.

Kaisa Kyläkoski, fil.dr, är mediehistoriker med inriktning på svenska 1700-talstidningar. Hon disputerade 2023 på avhandlingen Kanssa­kirjoittaminen Posttidningarissa ja Inrikes Tidningarissa 1729–1791 (sv. Medskrivande i Posttidningar och Inrikes Tidningar 1729–1791).

Outi Leskelä, fil.mag. (nat. och hum.), studerar för närvarande landskapsplanering. Hon är intresserad av bland annat förbindelsen mellan kultur och natur, definitioner av platskänsla och av hur en konstnärs naturupplevelse återspeglas i naturen. Leskelä arbetade som projektledare i restaureringsprojektet vid Runebergskällan sommaren 2023.

Agneta Rahikainen, fil.dr, är marknadsföringschef vid Svenska litte­ratursällskapet i Finland och författare till en rad facklitterära verk. År 2023 utkom hon med Edith Södergran. Stjärnfångerskan, samt diktutgåvor med Södergrans dikter, Världen är min i samarbete med Eira Sillanpää och Flora Poetica i samarbete med Martin Bergström. Hon är författare till Smittans rike. Om syfilis i konst, kultur och kropp (2021), Kampen om Edith. Biografi och myt om Edith Södergran (2014) samt avhandlingen Poeten och hennes apostlar. En biomytografisk analys av Edith Södergranbilden (2014). Hon har också utkommit med Jag är ju utlänning vart jag än kommer (2009) om Henry Parland och Johan Ludvig och Fredrika Runeberg, en bildbiografi (2003). Hon är utgivare av Edith Södergran. Brev (1996) samt Som en eld över askan. Edith Södergrans fotografier (1993). Hon har medverkat med artiklar i en rad inhemska och internationella journaler, bland dem HLS, och i en rad antologier.

Hannele Sand, fil.mag., doktorand i finländsk litteratur vid Tammerfors universitet. Sand skriver en doktorsavhandling om finländska öberättelser skrivna av kvinnor. De verk som utgör studieobjekt i avhandlingen tillhör den finländska post- och metamoderna skön­litteraturen. Till Sands forskningsintressen hör, vid sidan om modern ölitteratur, kognitiv narratologi, spatialitet och kvinnolitteratur­traditionen. Sand har studerat relationen mellan framställningar av det kollektiva och ölitteratur i sin magisteravhandling, där hon visar att ön i Ulla-Lena Lundbergs roman Is (2012) inte är en perifer och isolerad plats, utan en plats för mångfald via olika relationer inom öns gemenskap. I doktorsavhandlingen utvidgar Sand analysen till 2010–2020-talens ölitteratur och fokuserar särskilt på kvinnoperspektivet och verkens narrativa former.

Johanna Slotte Dufva, fil.mag., doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Slotte Dufvas doktorsavhandling behandlar åldrandet som tema i Merete Mazzarellas författarskap, och utgör ett bidrag till forskningsfältet kritiska åldersstudier. I sin forskning intresserar sig Slotte Dufva för individuella och kollektiva aspekter av ålder, åldrandet och ålderdomen. Doktorsavhandlingen, en monografi, lyfter fram ålder som en intersektionell kategori, samt studerar åldrandets och ålderdomens sociala och kulturella kontexter.

John Strömberg, fil.dr och tidigare verksam som docent i historia vid Helsingfors universitet. Han disputerade 1996 på avhandlingen ­Studenter, nationer och universitet. Studenternas härkomst och levnadsbanor vid Akademin i Åbo 1640–1808. Han har tjänstgjort som special­forskare vid Riksarkivet och deltagit i redigeringen av flera böcker. Strömberg var redaktör för Historiska och litteraturhistoriska studier 1996–2008 och har publicerat artiklar om bland annat historiografi, studentnationernas historia och heraldiska frågor. År 2024 utgav han boken Herman Gummerus. Historiker och aktivist.

Julia Tidigs, fil.dr i litteraturvetenskap, är docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Tidigs disputerade 2014 på en avhandling om flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa och hennes främsta forskningsintressen är litterär flerspråkighet i teori och praxis, Finlands svenska litteratur från 1880-talet till i dag, kritikforskning och barn- och ungdomslitteratur. För närvarande är hon verksam som forskare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi i det SLS-finansierade översiktsprojektet Tippelill – Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland (2022–2026). Tidigare redaktör för HLS (nr 85–86, 88–90).

Mari Tossavainen, fil.dr, är forskare i konsthistoria och verksam vid Avdelningen för kulturer samt forskningsinstitutet Urbaria vid Helsingfors universitet. Hennes forskning har främst rört konst, skulptur och visuell kultur från 1800-talet till 1900-talets första decennier. Hon disputerade på avhandlingen Kuvanveistotyö – Emil Wikström ja kuvanveiston rakenne 1890–1920 (2012). Hon har bland annat skrivit böckerna Ella – Helene Schjerfbeck (2022) och Emil Wikström – Kuvien veistäjä (2016).

Johanna Wassholm, fil.dr, är docent i Rysslands och Nordens historia vid Åbo Akademi. Hennes forskningsintressen omfattar relationerna mellan Finland och Ryssland under 1800-talet och början av 1900-talet, med fokus på nationell och språklig identitet, historiebruk, trans­nationell rörlighet och etnifierad handel. Förutom ett flertal artiklar kring dessa teman har hon skrivit boken ”Vi sälja från välsorterat lager”. Handel och konsumtion i Karis (tillsammans med Anna Sundelin, Gardberg Center 2024) och redigerat antologin Att mötas kring varor. Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850–1950 (tillsammans med Ann-Catrin Östman, SLS 2021). 

Lotta Westerlund, fil.mag., är doktorand i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Westerlund forskar i sin avhandling om rytmik i text och sångtext med barnlyrik och barnvisor som material. I sin magistersavhandling behandlade hon rytmik i text, sång och bild i barnlitteratur av Lennart Hellsing, Ulf Stark och Linda Bondestam.

Mats Wickström, fil.dr, är docent i nordisk historia och forskare vid Åbo Akademi. För närvarande arbetar han inom forskningsprojektet ”Minoritetsvälfärd och reproduktion. Professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990”, finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland. Han verkar även som ledare för forskningsprojektet Etnonationalism i Finland 1930–1950, finansierat av Svenska kulturfonden. Hans främsta forskningsintresse är förhållandet mellan etniska minoriteter och majoriteter.

Evelina Wilson, fil.mag., doktorand i nordisk historia vid Åbo Akademi. I sin avhandling undersöker hon hur finländska ståndsfamiljers vardag och liv formades av deras föreställningar om hälsa och sjukdom under 1800-talet. I sin forskning har Wilson fokuserat på kultur- och medicinhistoria samt på familjehistoria utifrån egodokument skrivna av ståndsfamiljer i Finland under det långa 1800-talet. Hon har bland annat deltagit i antologin Dealing with Medical Uncertainty in and through the History of Medicine (Brill 2025) med artikeln ”Holism and therapeutic uncertainty in physician-patient relationships. An analysis of a Finnish diary, 1851–1852”.